Från en idé som uppstod på ett löpband till ett internationellt underrättelseföretag. Recorded Future samlar in och analyserar data från internet för att i realtid kunna upptäcka oroligheter och cyberangrepp.

De har över 1 700 kunder i 75 länder.I poddserien Svenska Snillen berättar Christopher Ahlberg och Staffan Truvé om det numera internationella storbolaget och dess roll i världen. De båda grundarna är också mottagare av Polhemspriset 2023, Sveriges största ingenjörspris. Polhemspriset har delats ut sedan 1878, delas ut av stiftelsen Polhemspriset och administreras av Sveriges Ingenjörer.

Poddserien Svenska Snillen görs av Ny Teknik i samarbete med Sveriges Ingenjörer. Serien lyfter fram svenska ingenjörer och uppfinnare, vars innovationer bryter ny mark. Vi berättar om de ambitiösa rebellerna som vågar gå sin egen väg med en idé som förändrar branscher, vårt samhälle och vår vardag.

Reporter: Bill Burrau, Ny Teknik.

Vill du komma i kontakt med Ny Tekniks redaktion? Mejla till: redaktionen@nyteknik.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För drygt tio år sedan började vattenreningsdunken Solvatten att serietillverkas. Nu ger den rent vatten till cirka 600 000 människor i utvecklingsländer. Petra Wadström är innovatören bakom uppfinningen, som bara behöver solenergi för att fungera. 

Solvattendunken tillverkas på en fabrik i Skåne och delas ut till fattiga människor på landsbygden i utvecklingsländer i samarbete med hjälporganisationer som till exempel UNHCR, Plan International och Childfund. Ungefär 110 00 dunkar är i användning i över 40 länder.  

I poddserien Svenska Snillen, som görs av Ny Teknik i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berättar Petra Wadström om vad som ledde fram till innovationen – varför blev det just hon som utvecklade innovationen? Hon berättar också om vägen från idé till färdig produkt och hur innovationen har tagit sig ut i världen, till platser där den behövs som bäst.

I avsnittet intervjuas också Julia Schalk på organisationen Water Aid, om behovet av rent vatten i världen.

Svenska Snillen är en podcast som lyfter fram svenska ingenjörer och uppfinnare, vars innovationer bryter ny mark. Vi berättar om de ambitiösa rebellerna som vågar gå sin egen väg med en idé som förändrar branscher, vårt samhälle och vår vardag.

Reporter: Linda Nohrstedt, Ny Teknik.

Kontakt med Ny Teknik: redaktionen@nyteknik.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnittet möter vi Elina Berglund Scherwitzl, vd och medgrundare av preventivmedelsappen Natural Cycles.

Ursprungsidén till Natural Cycles föddes när partikelfysikern Elina själv letade efter ett effektivt och mer naturligt alterntiv till hormonella preventivmedel.  

I avsnittet berättar Elina om sin tid som forskare på Cern där hon var med och upptäckte Higgs-partikeln 2012, hur synen på femtech, alltså teknik som fokuserar på kvinnors hälsa, har förändrats under det senaste decenniet och hur det kändes att hamna mitt i en mediestorm när Natural Cycles-appen anmäldes till Läkemedelsverket.  

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tack vare innovatören Tomas Fabo har miljontals patienter sluppit att plågas för att sår fastnar i förband. Hans tidigare arbetsgivare Mölnlycke har under åren sålt fler än fyra miljarder så kallade Safetac-förband baserade på hans innovation, ett mjukt silikonmaterial som fäster mot huden men inte i sår.

Tomas Fabo labbade med sönderklippta strumpbyxor och kladdiga geler hemma i köket – och lade grunden till en stor internationell försäljningsframgång för Mölnlycke. I Ny Tekniks podcastserie Svenska snillen, som görs i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berättar Tomas Fabo hur han lotsade sina smärtfria sårförband från idé till succé.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här gången befinner vi oss högt upp, med utsikt över Västra hamen i Malmö, för att träffa Emil Eifrém, vd och medgrundare av grafdatabasbolaget Neo4J.

Neo4J föddes ur ett behov av en helt ny typ av databaser, databaser som på ett mer visuellt och kraftfullt sätt kunde visa hur data hänger samman i stora nätverk – något som traditionella relationsdatabaser inte var särskilt bra på.

Neo4J stog snabbt sina första steg från Sverige ut i världen, och har storkunder som Ebay, IBM och HP, samt investerare som Google.

I avsnittet berättar Emil om den första svåra tiden som startupgrundare, hur det var att tacka nej när ett av världens största techbolag ville köpa Neo4J – och hur Silion Valley, där Emil bodde i flera år, har förändrats.

Medverkar gör även David Sonnek, vd för Wallenbergs stiftelse Navigare Ventures, som ger sin analys kring varför Neo4J lyckats internationellt, tillsammans med bolag som Spotify, Izettle och Klarna.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Curl är namnet på ett svenskt verktyg för överföring av filer mellan datorer, mobiler – ja, praktiskt taget alla olika typer av enheter som är uppkopplade. Det återfinns i miljontals efter miljontals uppkopplade prylar världen över. 

– Det finns nästan inget stopp. Glödlampor, pendeltåg, helikoptrar, tvättmaskiner, bilar ... En av mina favoritpunkter är att Nasa använde Curl för att landa på Mars. Det är otroligt häftigt, säger Daniel Stenberg, programmeraren bakom Curl samt tidigare Polhemspristagare.

I Ny Tekniks podcastserie Svenska snillen, som görs i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berättar Daniel Stenberg om hur idén till Curl föddes, och hur verktyget sedan har spritts.

Verktyget skrevs på 1990-talet och ursprungligen avsett för en valutaväxlare. Efter en några år tröttnade Daniel Stenberg på valutväxlaren, men fastnade för utvecklingen av ny teknik för internetöverföring. 1998 lanserades programmet Curl, som tack vare – eller på grund av – sitt upplägg med öppen källkod snabbt fick spridning världen över. 

I dag, 25 år senare, driver Daniel Stenberg den fortsatta utvecklingen av Curl som ett open source-projekt hemifrån i ett villaområde strax söder om Stockholm. 2017 tilldelades Daniel Stenberg Polhemspriset av Sveriges Ingenjörer.

För kontakt med Ny Teknik: redaktionen@nyteknik.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon började sin yrkesbana som kopiatorreparatör men sadlade om och blev en av världens ledande trafiksäkerhetsforskare. Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet på VTI, är skaparen bakom en kvinnlig krockdocka. Nu är den klar, och presenteras i maj 2023.

I det här avsnittet av poddserien Svenska snillen är vi hos Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, mitt i fordonsklustret på Lindholmen i Göteborg.

Det kan tyckas märkligt att reglerna fortfarande bara kräver att bilar krocktestas med en krockdocka som representerar en typisk man – trots att kvinnor löper högre risk att skadas vid jämförbara olyckssituationer.

Trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder har vigt en stor del av sitt yrkesverksamma liv åt att undersöka hur bland annat kvinnor drabbas vid trafikolyckor – och hon ligger även bakom världens första kvinnliga krockdocka.

Men hur kom det sig att reparatören av kopieringsmaskiner tog steget till att bli en av världens ledande trafiksäkerhetsforskare? Hur fick hon idén att ta fram den kvinnliga krockdockan? När tror hon att det blir krav på att använda även kvinnliga krockdockor vid testning? Och vilken bil kör hon själv?

Det här är några av frågorna som vi söker svar på i detta avsnitt av Svenska snillen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här gången är Svenska Snillen på plats på Säve flygplats utanför Göteborg.

Är det här vi ser starten på en ny flygindustri? En eldriven flygindustri?

Ja det är i alla fall vad ingenjören och flygfantasten Anders Forslund och hans fru Klara försöker åstadkomma med Heart Aerospace.

Ett projekt som i dag har 150 anställda och som har fått in flera tunga investerare och förbokningar på flygplan som ska vara i drift 2028.

Hur uppstod iden till Heart Aerospace?

Hur går det till att utveckla ett nytt flygplan steg för steg, från idé, till ritningar till tillverkning och till kommersiell drift?

Vilka tankevurpor har Anders, Klara och teamet gjort fram till idag?

Varför skrotades planerna på ett renodlat elflygplan?

Vilka är de viktigaste frågetecknen som måste rätas ut för att vi ska få upp tusentals eldrivna flygplan i luften under kommande 20 år?

Det här och mycket mer diskuterar vi i avsnittet.

Vi får även höra vad som krävs på marken för att elflyget ska fungera på svenska flygplatser. Svaren och tankarna om just den delen får vi från Hampus Alfredsson som är Forskare på Rises avdelning Mobilitet och System, enhet Elektromobilitet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.